Appendix

Sveriges medeltida historia

1000-talet

• Kristendomen slår igenom, efter att tidigare missionsverksamhet, t ex Ansgars på 800-talet, inte fått bestående resultat.
• Olof Skötkonung (regent ca 995-ca 1022) döps.

   

1100-talet

• Kamp om kungamakten mellan den sverkerska och den erikska ätten.
• Kyrkan etablerar sig som en parallell maktfaktor till kungamakten.
• Kung Erik den helige stupar 1160 och blir rikshelgon.
• Sverige blir 1164 ett eget ärkebiskopsdöme, med Uppsala som säte.

   

1200-talet

• På grund av svaga kungar under århundradets första hälft innehas den verkliga makten av jarlen, främst Birger Jarl 1250-1266.
• Birger Jarls son Valdemar väljs till kung 1250. Han blir den förste kungen i den s. k. Folkungaätten (Folkungatiden: 1250-1364).
• Valdemar manövreras ut av sin yngre bror Magnus Ladulås, som regerar 1275-1290.
• Omkring 1280 utfärdar Magnus Ladulås en stadga som ger skattefrihet till dem som gör rusttjänst - därmed läggs grunden till det världsliga frälset.
• Även det andliga frälsets privilegier bekräftas: kyrkan erhåller skattefrihet för sin jord.
• Vid samma tid etableras riksrådet, som består av biskopar och ledande stormän. Under resten av medeltiden fungerar det som en viktig motinstans till kungamakten.
• Magnus Ladulås efterträds av sin son Birger Magnusson. Under Birgers omyndighetstid 1290-98 innehar marsken Torgils Knutsson regentskapet.
• Under 1200- och 1300-talen nedtecknas landskapslagarna.

   

1300-talet

• Torgils Knutsson halshuggs 1306.
• Kung Birger och hans två bröder, hertigarna Valdemar och Erik, strider om makten:
• Håtunaleken 1306: Birger fängslas av sina bröder på gården Håtuna.
• Nyköpings gästabud 1317: hertigarna Erik och Valdemar tillfångatas av kung Birger på Nyköpingshus. De avlider i fängelset, kanske av svält.
• Hertigarnas anhängare gör uppror, Birger flyr till Danmark och hans son avrättas.
• Hertig Eriks treårige son Magnus Eriksson väljs till kung 1319. Vid valet utfärdas det s. k. frihetsbrevet, som begränsar kungens makt.
• Den ridderliga kulturen blomstrar, bl.a. tillkommer Erikskrönikan på 1320-talet.
• Den heliga Birgitta får 1344 sin kallelse att bli Guds språkrör. Hon riktar kritik mot både kyrkliga och världsliga herrar, och hennes uppenbarelser nedtecknas och sprids av hennes biktfäder. Hon avreser 1349 till Rom, där hon dör 1373. Hon helgonförklaras av påven 1391.
• 1347 utfärdas Magnus Erikssons landslag, och därmed minskas de gamla landskapslagarnas betydelse. Samtidigt tillkommer Magnus Erikssons stadslag, som ersätter lokala stadslagar.
• Digerdöden drabbar Sverige 1350.
• Magnus Eriksson avsätts efter ett uppror 1363-64, och tysken Albrekt av Mecklenburg väljs av riksrådet till svensk kung.
• Stormännen blir så småningom missnöjda med Albrekts politik och vänder sig till den dansk-norska regenten Margareta, som 1389 slår ned Albrekt styrkor och blir drottning över Sverige, Norge och Danmark.
• De tre rikena förenas till en union i Kalmar 1397, och Margaretas adoptivson Erik av Pommern kröns till uninskung.

   

1400-talet

• Bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson leder en resning mot kung Erik, med början i Dalarna 1434. Upproret sprids över landet, och kungen tvingas bort.
• Efter en period med Karl Knutsson som riksföreståndare (1438-40) väljs Kristoffer av Bayern till unionskung 1441.
• Vid Kristoffers död 1448 gör Karl Knutsson sig till kung. Han fördrivs två gånger men kommer tillbaka; han är således kung i tre omgångar: 1448-57, 1464-65, 1467-70.
• Ärkebiskop Jöns Bengtsson, som är en ledande motståndare till Karl Knutsson, innehar ämbetet som riksföreståndare 1457 och 1465-66.
• Vid Karl Knutssons död 1470 väljs Sten Sture d. ä. till riksföreståndare. 1471 besegrar Sten Sture den danske unionskungen Kristian I och dennes svenska allierade i slaget vid Brunkeberg.
• Sten Sture kommer i konflikt med riksrådet, och under en kort tid, 1497-1501, kan därför unionskungen Hans med rådets stöd bli erkänd som Sveriges regent.

   

1500-talet

• Motsättningarna mellan den danske unionskungen och den svenske riksföreståndaren kulminerar under Sten Sture d. y., riksföreståndare 1512-1520.
• Sten Sture avsätter 1517 ärkebiskop Gustav Trolle, på grund av dennes förbindelser med den danske kungen Kristian II.
• Kung Kristian går till anfall mot Sverige, och 1520 lyckas han besegra allt motstånd och kröns till svensk kung.
• Strax därefter iscensätter kung Kristian Stockholms blodbad: cirka 80 personer avrättas på Stortorget.
• Genom ett uppror, lett av Gustav Vasa, fördrivs Kristian II.
• Gustav Vasa väljs till riksföreståndare 1521 och till kung 1523.
• Hans makttillträde brukar räknas som medeltidens slut i svensk historia.

   

Källor:

Medeltidens ABC, utg. Statens historiska museum (Stockholm, 1985).

Thomas Lindkvist, "Sverige: Historia", Nationalencyklopedin, band 17 (Höganäs, 1995), s. 526-527.

När hände vad i Nordens historia, red. S. Rosborn & F. Schimanski (Lund, 1996).

Den svenska historien, huvudförfattare och granskare Sten Carlsson & Jerker Rosén (1966; Stockholm, 1978), band 1: Från stenålder till vikingatid; band 2: Från Birger Jarl till Kalmarunionen; band 3: Kyrka och riddarliv. Karl Knutsson och Sturetiden; band 4: Gustav Vasa. Riket formas.

HEM	INNEHÅLL	NÄSTA